torsdag 24 november 2011

Att sminka en padda: KulturSlussens nya kläder


Mats "värre kan det inte bli" Edblom har nu vässat sitt Slussenförslag från i februari och skickat brev till hundratals kändisar med en vädjan att låna ut lite cred till projektet. Några har nappat, däribland Gudrun Schyman, ABBA-Benny Andersson och Robyn.

Benny Anderssons öppna brev till finansborgarrådet Sten Nordin i DN ger en fingervisning om vad kändisarna serverats för sorts information om det liggande planförslaget, och det tycks tyvärr som om Mats Edblom är så osäker på sitt eget förslags kvaliteter att han känt sig tvungen att försöka öka dess chanser genom att sprida de vanligaste Slussenmyterna och några till. Slussenprojektledaren Andreas Burghauser tar föredömligt (och med illa dold vällust) ner Benny Andersson på punkt efter punkt, och vi behöver inte förödmjuka den pensionerade popstjärnan mer genom att peka ut stolligheterna han lurats ställa sig bakom. Låt oss istället analysera Mats Edbloms omarbetade förslag, nu försett med det klatschiga namnet "KulturSlussen".

Till att börja med kan man konstatera att det är väldigt svårt att se på modellen var gatorna är tänkta att gå. En del slutar bara tvärt i någon sorts rundad låg mur som möjligen ska tolkas som en tunnelnerfart:



Andra har bara fått snövitt papper lagda över sig och blir därmed omöjliga att skilja från de snövita gångbanorna och likaså snövita torgen och cykelbanorna:



Edblom är en erfaren arkitekt och vet att det är ett kardinalfel att bygga modeller där man inte ens kan avgöra var gatorna går, så det är lite svårt att tro att det bara skett av misstag. Hans tidigare modell led heller inte av det problemet:



Av det skälet tvingas vi gissa hur han tänkt när det gäller gatudragningen. Stadsgårdsleden gick i den tidigare versionen på en upphöjd ramp men utan någon överdäckning som i stadens förslag. Nu slutar vägen bara tvärt mot de rundade murarna, så vi prövar hypotesen att han tänkt sig att gräva ner trafikleden i en tunnel. Det är i sig inte någon dålig idé, men ger problem med kopplingen till Gamla stan. Edblom har behållit slitsarna i bron från det förra förslaget där trafiken till och från Stadsgårdsleden var tänkt att gå, precis på samma sätt som idag. Problemet är bara att dessa slitsramper, om tunnelhypotesen stämmer, leder ut till en plats ca tio meter ovanpå Stadsgårdsleden och inte alls kan ansluta till den om de inte görs extremt branta, bortåt 30% lutning.

I så fall faller hela trafiklösningen för det nedre planet. Tolkar vi det istället så att Stadsgårdsleden ska gå i kajplansnivå så har Edblom mörkat att en stor trafikled ska gå där, för det syns bara två smala billösa körfält på den nya modellen:



Och även då blir anslutningen till slitsramperna väldigt brant, betydligt brantare än dagens ramper där redan nu bussar och andra tyngre fordon har svårt att ta sig upp på vintern.




Vad gäller trafiklösningen i det övre planet så ser det ut som om Edblom inte tagit till sig av kritiken mot den gigantiska fyrkantiga cirkulationsplatsen han vill ersätta Slussenkringlan med. Eftersom det är omöjligt att avgöra var gatorna går är det inte lika uppenbart som i den tidigare modellen, men all trafik mellan Katarinavägen och Hornsgatan (inklusive cykeltrafiken) ska troligtvis även nu tvingas köra över bron till Gamla stan och sedan tillbaka igen över den andra bron. Samma med trafiken mellan Munkbron och Skeppsbron, fast åt andra hållet. Cirkulationsplatsen, som med fördel kunnat läggas helt på Södermalmssidan och därmed göras betydligt mindre, förefaller vara helt motiverad av ambitionen att bevara tvåbroarslösningen till varje pris. Någon funktionell trafiklösning är det inte.



Antalet körfält går inte att avgöra på den nya modellen men enligt möbeldesignern Jonas Bohlin som ingår i projektgruppen tänker man sig "två filer på vardera sidan om allén, och en reservfil som kan utnyttjas för taxi. Och så har vi fyra leder som går under slussen". "Reservfil" kanske kan tolkas som "kollektivtrafikfil" om man är välvillig, men vad han menar med "leder som går under slussen" är inte lätt att förstå. Möjligen talar han om en nedgrävd fyrfilig Stadsgårdsled (som dock inte alls passerar under slussen). Förslaget har i så fall 2+2+1 fil plus de två slitsnerfarterna till Stadsgården som syns på modellen, summa sju filer, eventuellt åtta om han menar att även "reservfilen" finns på båda sidorna om allén, vilket också verkar stämma med den tidigare plankartan:


Åtta filer är samma som det liggande planförslaget, sju är en färre men det som offrats är en kollektivtrafikfil. 

Både Bohlin och Edblom har tidigare skrivit ett protestyttrande mot planförslaget just med motiveringen att bron är för bred med sina åtta filer, och det är förstås värt att notera att deras bro är närmare tre gånger så bred som planförslagets på bredaste stället och dubbelt så bred på det smalaste.




Modellen har nu försetts med trädalléer på broarna, vilket förstås ser trevligt ut men knappast är genomförbart i den utsträckningen man går ut och förespeglar allmänheten. Rakt ovanför slusskanalen ska det enligt modellen stå ett stort träd på en bro som inte kan vara tjockare än idag (ca en meter) om inte den segelfria höjden i slusskanalen ska sänkas eller bron ska höjas. Höjs bron en meter eller två så blir den antingen betydligt brantare eller måste börja längre ner på Skeppsbron, vilket innebär en väsentligt större höjning av rampen framför Räntmästarhuset än den som man själva kritiserar det liggande planförslaget för. Jordlagrets tjocklek avgörs av säkerhetsavståndet man måste ha mellan rotsystemet och brons bärande konstruktion, och två meter är sannolikt mycket i underkant om man inte vill riskera att jord och lossbruten betong och så småningom fullvuxna träd ska dimpa ner genom bron på båtar och människor som passerar under bron.

Det aktuella planförslaget har för all del också träd ovanpå en betongöverdäckning (Katarinaparken) men avståndet ned till de bärande konstruktionerna är större där. Delar av parken ligger också på jordvallar, medan samtliga träd i Edbloms förslag har placerats på platser där gator och gångbanor passerar tätt under. Upp med handen alla som någonsin sett ett träd växa på en bro.


"Stadsgårdspromenaden" är ett nytt tillskott: ett betongdäck som enligt presentationsmaterialet ligger rakt ovanpå trafikleden (som i så fall ligger direkt i kajplanet som idag). Arrangemanget påminner något om det förra Fosterförslaget där ett upphöjt (nu bortgnällt) promenadstråk gick ovanpå lådan som omslöt trafikleden. Skillnaden är att KulturSlussens version ligger en våning längre ner och inte alls får samma utsikt (panoramat klipps mitt itu av bron), att bullret från trafikleden släpps fritt över promenaden dels genom en rad stora och svårbegripliga hål i däcket och dels genom den saknade väggen mot kajen, samt att promenaden bisarrt nog slutar tvärt i en återvändsgränd - ett säkert recept för att göra den till en plats som få andra än a-lagare besöker. 



Det tidigare Fosterförslaget hade en koppling till trappan upp mot Katarinavägen vid Sjömanshemmet som hade gjort promenaden till ett första klassens gångstråk som hade knutit ihop Katarinavägen med Centralbron via Slussen, medan Edbloms förslag helt saknar förutsättningar för det genom sina obefintliga kopplingar till omgivande gångstråk.


Även på Stadsgårdspromenaden ska det växa träd. Till skillnad från sina kollegor på bron står de i väl tilltagna runda betongkrukor, men krukorna inkräktar menligt på trafikledens och bussterminalens utrymme och skapar stora döda tomrum i permanent skugga mellan sig. 



Utsikten skyms inte bara av bron utan även av en rad "paviljonger" som ska ligga längs kajen. Det är svårt att förstå varför de försetts med de rundade taken, vars enda funktion tycks vara just att skymma utsikten från Stadsgårdspromenaden. 



Även saluhallens välvda glastak (markerat med "1" på bilden) tycks designat just för att skymma sikten — det sticker upp just så mycket att vyn mot Saltsjön från Ryssgården blockeras helt:



Och vyn mot Mälaren? Jo, den har Edblom också tänkt på och blockerat med ett stort hus ovanpå t-banan (markerat med "7" på bilden):



Detta nytillkomna designmuseum sägs ska fortsätta i tre plan under Södermalmstorg — hur det nu är möjligt när det ligger rakt ovanpå t-banan. Det märkliga runda hålet bakom huset däremot måste grävas ut genom att det ursprungliga Södermalmstorg och de sista resterna av de gamla försvarsverken från Gustav Vasas tid schaktas bort, vilket rimmar något illa med Edbloms tidigare lovsång till Slussens "lager av historia" och hans utropande av "skam och förbannelse över de nidingar" som planerat Nya Slussen. Vad poängen med hålet skulle vara sägs inte, även om det påminner något om en aztekisk offerbrunn. Botten ligger i mer eller mindre permanent skugga och har oddsen starkt emot sig som vistelseplats à la Sergels Torg, speciellt som det inte finns någon trappa dit ner.

Andra platser "utan innehåll och utformning" (för att låna KulturSlussgruppens egna ord) är t ex mitten av cirkulationsplatsen, en yta totalt renons på målpunkter och som inte ingår i något naturligt gångstråk, samt den tidigare nämnda Stadsgårdspromenaden som slutar i en återvändsgränd. 




Bussterminalen låg i Edbloms tidigare förslag rakt under saluhallen och Stadsgårdsleden. I och med att leden flyttas ner i samma plan blir den redan trånga terminalen ännu trängre, något man också väljer att mörka.

Första versionen med Stadsgårdsleden markerad i rött:



Andra versionen med den nu nedflyttade Stadsgårdsleden markerad i rött (obs begränsningen norrut som bestäms av trädkrukorna):


Bussterminalen från första versionen med trafikleden markerad. Där de överlappar måste bussarna släppa till utrymme, dvs närmare en tredjedel av hela terminalen:



Eftersom bussarna måste kunna vändas återstår ingen annan lösning än att flytta hela terminalen söderut och ta bort vänthallen. Troligen blir det inte heller plats att bygga Saltsjöbanans andra perrong som planerat. Och Katarinahissen blir till ett rundningsmärke för bussarna.

Det är nya problem som har uppstått i och med Edbloms ambition att göra förslaget mer säljande, och det är betecknande att han väljer att göra modellen så otydlig som möjligt och att inte släppa några plankartor till allmänheten. De flesta av problemen som den tidigare versionen hade har heller inte åtgärdats. Så är t ex avtappningskanalerna bara hälften så breda som beslutat, vilket innebär att risken för en katastrofal översvämning i Mälaren inte elimineras. Vill man gå från Gamla stan till Södermalmstorg utan att gå i trappor måste man fortfarande passera två starkt trafikerade gator. Den märkliga rondellen med sina långa omvägar, sina många rödljus och sin döda mitt finns kvar.

Och fortfarande har, märkligt nog, KulturSlussen precis vartenda fel Edblom och hans kändiskohorter tycker sig se i det liggande planförslaget, fast i än högre grad: Flera gånger så bred 8-filig bro, skymda utsikter åt alla håll som "blockerar vyer och geologiska motiv", tre (i stället för två) klaffbroar där man "måste stå och vänta i femton minuter", trappor mellan kajplanet och torgplanet där "föräldrar med barnvagnar, rörelsehindrade eller äldre måste ta sig upp för lika många trappsteg som i ett fyravåningshus i is och snö", en lika stor eller större "kommersiell galleria" (fast kallad "generös saluhall") som "skulle kunna användas till människors behov av service och särskild handel." Osv.

För att kunna sätta namnet "KulturSlussen" på förslaget har man hittat på en mängd kulturaktiviteter som sägs ska kunna försiggå i och på anläggningen. Bland de mer krystade finner vi "Kajscenen", en "200 m lång utomhusscen för kulturella framträdanden":



Inget för artister med höjdskräck, och publiken får stå och trängas mellan den flera våningar höga muren och Saltsjöbanans spår. Eller kanske det är meningen att den ska stå på glastaket?



Vidare ska det finnas en scen (markerad med "6") mellan bron och slusskanalen, hur de nu ska samsas. Kanske man tänker sig att göra en liten paus i showen fyra gånger i timmen när det är slussning, eller bara ha föreställningar när slusskanalen är frusen.

Man frestar också med två biosalonger, teater- och experimentscen, bibliotek och mediahandel, bageri, kulturinformationscenter, café och konsertsal. Låter spännande, hur man nu ska få plats med alltsammans i lokaler som bara är ca dubbelt så stora som den befintliga Slussengallerian. På den tidigare plankartan stod det "butiker" på de flesta lokalerna, men kultur är väl mer säljande kantänka.


Butiker blir "kultur", bilarna har diskret avlägsnats från modellen, gatorna och trafiklederna har kamouflerats till gångytor, träd har placerats ut som säljbefrämjande ögongodis utan tanke på om det är praktiskt möjligt i verkligheten, hela projektet har gått ett varv i greenwash-maskinen och fått glittrande kulturpuder hällt över sig. Tonvikten tycks den här gången ha legat mer på att få till ett säljande förslag än att ge en ärlig bild av hur slutresultatet kan tänkas bli. En sminkad padda förblir dock en padda.



Uppdatering 111125: Benny Andersson blev så stött av att avslöjas som opåläst och lättlurad att han skrev en replik i DN, där han anklagar projektledaren Andreas Burghauser för att ljuga!

Uppdatering 111129: Peder Alton ställer sig jämte Benny Andersson och förklarar att han tycker Edbloms förslag är "smart" därför att det inte har några T-korsningar (i själva verket har det inte mindre än sex mot det liggande planförslagets tre och nuvarande Slussens fem).

Uppdatering 111201: Benny Andersson och en handfull andra kändisar förgyller en namnlista (som annars enbart omfattar Café Blom-gruppen och andra Slussenkramare) med sina namn och får den därför publicerad i Expressen. Listan innehåller uteslutande Slussenmyter, precis som man kan förvänta sig.

Uppdatering 111210: Benny Andersson säger sig vilja återförena ABBA! Syftet skulle vara att hjälpa Mats Edblom med marknadsföringen av sin KulturSluss. Låtvalet är givet: "I'm a Marionette" från ABBA the Album, toppad med "Burning My Bridges".

8 kommentarer:

  1. Det skulle dock vara intressant om man skulle kunna göra en hybrid mellan detta och stadens förslag.

    Lägg en monumental rondell (jag tror det är monumentaliteten som lockar en del) där Mats runda hus ska ligga. Därifrån drar man en bro till Gamla Stan som landar mot Järntorget (gissar att en del gillar symmetrin) och med slitsar ned mot Stadsgårdsleden (precis som stadens förslag). Bron får trottoarer.

    På var sin sida om bilbron kan man även passera i kajplanet (med lokaler under bron) och ev samma förslag som stadens med trappa och rulltrappa upp mot Södermalmstorg.

    Den största skillnaden mot stadens förslag skulle vara att lägga bron 50 m västerut (för symmetrins skull) och att det blir en monumentalrondell (av samma skäl). I allt övrigt kör man på med stadens usprungliga förslag...

    Fast Mats rundade tunnelbanehus vill jag nog ha med i en sådan hybrid.


    Från rodellen når man även Hornsgatan och Katarinavägen. Från Katarinavägen österut kör man med stadens

    SvaraRadera
  2. Underbart fokuserad sammanställning som med all tydlighet visar att det nya förslaget bara är ett nytt slagfält för de människor som insett att de inte kommer att få till ett bevarande av den gamla slussen.

    Ytterligare - hur kan kulturmänniskorna fått för sig att det här är det människovänligare förslaget? Prata om att sätta bilarna i centrum, det finns ju inga ytor över huvud taget som är till för folkliv ovanpå betongblaffan.

    SvaraRadera
  3. "Prata om att sätta bilarna i centrum"

    Huvudet på spiken. Gående och cyklister föredrar inte rondeller. Varför? Rondeller är optimerade för att bilister ska ta hänsyn till andra bilister. Ligger man i höger körfält i rondellen ska man bara behöva svänga av utan att det kräver uppmärksamhet. Men om det finns en cykelbana till höger utgör den givetvis ett problem. Och rondellernas lilla krökning gör att cyklister blir än svårare att upptäcka (vet dock inte om detta gäller kulturslussens rondell).

    Får gående är det heller inte säkert. Som bilist vill man, när man kör ur rondellen ta sig bort därifrån så snabbt som möjligt för att inte blockera trafik i rondellen. Efter rondellen blir det accellerationsfält. Problemet är att detta accellerationsfält sammanfaller med övergångsställen. Var ska bilisten lägga mest uppmärksamhet på: Att frigöra plats i rondellen eller hålla uppmärksamheten på de gående? Svaret borde vara självklart men i en stressad situation är det inte säkert att det blir så i realiteten.

    Bättre då med reglerade korsningar där cyklisterna tilldelas "boxar" längst fram.

    SvaraRadera
  4. Herbert Tingesten, du fascinerar mig med all din kunskap och ditt flitiga kommenterande i debatten om Slussen! Du är ju som ett levande uppslagsverk! Vem är du och vad gör du när du inte debatterar Slussen-frågan? Du kan väl skriva ett par rader om dig själv för att stilla min nyfikenhet? Tack på förhand!

    SvaraRadera
  5. Tack för en fantastiskt gedigen, genomarbetad och informativ blogg! Jag kommer att med stort nöje att botanisera bland inläggen. Jag ansluter mig till Rolf Magnusson; det vore mycket intressant att veta vem som döljer sig bakom pseudonymen...

    SvaraRadera
  6. Stadens eget förslag är ju dessvärre kass på en rad punkter och opinionen är inte dummare än att man stoppar det. Återstår varsam renovering och upprustning av byggnadsminnet Slussen med Klöverbladet, för byggnadsminne är det, om den saken är alla överens. Att man tvingas ersätta ganska mycket material med nytt betyder inte att anläggningen förvanskas. Enligt uppgift byter man ut rostiga balkar fortlöpande på Eiffeltornet och det står ju där nästan likadant sedan det invigdes. Man har glasat in vissa sektioner, uppdaterar antennskogen på toppen, men det är väl också nästan allt.

    SvaraRadera
  7. Det verkar som att det bästa man kan göra är att behålla och förbättra den nuvarande konstruktionen! Smartare lösning får man leta efter. Och det har man gjort, utan att hitta någon. Ju närmare förslagen kommer den nuvarande desto bättre fungerar de. Stockholm har allt att tjäna (såväl kulturarv som miljarder) på att renovera, modernisera och förnya den gamla Slussen.

    SvaraRadera
  8. Så kom den upp igen: myten om att dagens lösning är så smart och bör bevaras. Sanningen är ju snarare att den befintliga Slussen är enormt opraktisk och svårnavigerad, men så överdimensionerad att det ändå inte blir några trafikstockningar när bilisterna tvingas ta ett extra varv i eländet för att hitta rätt. Vad är det som är så smart i övrigt? Alla nivåskillnader som tvingar gångtrafikanter att knata upp- och nerför trappor och ramper? De gigantiska flaken av betong och asfalt som täcker vattenspeglarna? Tillfartsramperna som man lika gärna kan se på varenda motorvägskorsning ute i landet? Jag förstår inte magin kring denna massbilism-snurra mitt i stan. Riv eländet och bygg något fint istället (men inte Kulturslussen för allt i världen!).

    //Pelle

    SvaraRadera