torsdag 31 januari 2013

Efter Bromma - ett radikalt förslag




Bromma flygplats ockuperar en yta lika stor som Södermalm. Marken är centralt belägen och de flesta är eniga om att den bör bebyggas när koncessionen löper ut 2038 så att uppemot 100.000 nya stockholmare kan få bostad. Det finns mycket att vinna, inte bara en helt ny och förhoppningsvis tät stadsdel utan även stora miljöfördelar i form av minskat buller och ökad stadsmässighet i hela västra Stockholm genom bättre integration och borttagna höjdrestriktioner för byggande.

I andra vågskålen finner vi miljönackdelarna med att flytta inrikes- och allmänflyg till avlägsna platser som Arlanda (3,5 mil bort), Uppsala (7,3 mil) Eskilstuna (10 mil) och Nyköping (10,5 mil). Det finns ett miljömässigt och samhällsekonomiskt egenvärde i att ha en citynära stadsflygplats, och det visar sig inte minst i att mycket få städer har så avlägsna flygplatser. Arlanda har redan nu problem att klara koldioxidutsläppstaket, till stor del beroende på marktransporterna till och från flygplatsen (som utgör runt hälften av utsläppen den genererar). Att tillföra Brommas två miljoner passagerare kommer att skapa problem som man bara skulle förvärra ytterligare genom att bussa passagerarna tre gånger längre bort.


Fram till ganska nyligen hade Stockholm inte mindre än tre flygplatser med hårdgjorda banor inom en mils radie: Bromma, Barkarby och Tullinge. Både Barkarby och Tullinge ligger i omedelbar anslutning till järnvägen (15-20 minuter till Centralen) och har utmärkta vägförbindelser med staden, men ändå valde man att lägga ned dessa framtida Brommaalternativ trots att det fanns ett tvärkommunalt beslut om att flytta flygverksamheten till Tullinge. Riksintresseklassningen vägde lätt den gången, liksom ekonomernas invändningar, och nu tronar radhus på de forna rullbanorna, radhus som förhindrar att man bygger en hel stadsdel för 20 gånger så många boende i Bromma. Ytterligare ett flygfält finns på Färingsö (Skå-Edeby) men det saknar hårdgjorda banor och järnvägsförbindelse och ligger 40 minuter från City med buss.


Om vi nu antar att Stockholm i likhet med Göteborg, Köpenhamn, London och Paris behöver en cityflygplats inom 10 km, var skulle den läggas? Tullinge skulle kunna återuppväckas men det verkar osannolikt att det skulle gå att få igenom rivning av den nyuppförda radhusbebyggelsen. Skå ligger avigt till kollektivtrafikmässigt. Helt nya flygplatsbyggen i Stockholms närhet skulle kräva antingen långtgående expropriering och rivningar eller upphävande av naturskyddsområden. Bullermattorna komplicerar saken ytterligare, för det är svårt att lägga dem så att de inte hamnar över bebyggelse, och de lägger en död hand över oexploaterad mark som annars hade kunnat bebyggas.


Det finns faktiskt ett alternativ som löser den gordiska knuten. Bullermattorna drabbar ingen, ingenting behöver rivas, ingen naturmark skövlas. Flygplatsen hamnar inom 10 km från staden och nära både järnväg och infartsled. Som bonus löser man Förbifartsprojektets stora huvudvärk, vad man ska göra med 6 miljoner m3 bergmassor.


Allt det kan man få om man bygger cityflygplatsen på en konstgjord ö i Stora Värtan. Vattendjupet är inte mer än 8 meter och med fyllnadsmassorna från Förbifarten (som lätt transporteras dit med pråm) får man en drygt halvkvadratkilometerstor ö, tillräckligt för samma rullbana, taxibanor och terminalfaciliteter som på Bromma. Det ringa vattendjupet gör det lätt att bygga en 1 km lång undervattenstunnel till Näsbypark, där den kortaste av Roslagsbanans tre grenar slutar. Restiden till Östra station är drygt 20 minuter, till Centralen ca 30, ungefär samma som Bromma. En vägförbindelse kan läggas i samma tunnel och ansluta till E18 via Centralvägen.


Från Lidingö och Danderyd kan flygplatsen också nås vattenvägen på ca 20 minuter. Det vattennära läget ger även andra fördelar: bränsletransporter kan skötas med miljövänlig pråm i stället för tankbil, och en sjöflygstation kan lätt integreras. Vatten är säkrare att nödlanda på än skogsterräng och bebyggd mark. Det finns också plats för en stor småbåtshamn för Täby- och Danderydsborna.


Bullermattan hamnar till 90% över vatten och resten över obebyggd mark. Detsamma gäller inflygningsvägarna. Stora Värtan-öarnas naturreservat (grönt på kartan) liksom Storholmen hamnar utanför bullermattan. Den konstgjorda ön utformas för att synas så lite som möjligt på håll så att utsikten från Djursholm, Täby och Lidingö inte förändras. Platsen har också en lång tradition av flyg: Här låg den sjöbaserade Hägernäs Flygflottilj mellan 1919 och 1974.

Samhällsekonomiskt lönar sig satsningen främst genom kortare transporter och genom att minska kostnaderna för Förbifartsprojektet och andra större tunnelprojekt i Stockholmstrakten, som utbyggnaden av t-banan till Nacka. Miljömässigt lönar det sig genom lägre totala CO2-utsläpp och mindre buller över bebyggda områden.

Men den allra största fördelen är att man inte behöver vänta till 2038 med att bebygga Brommafältet. Börjar man bygga flygplatsen redan idag så kan den stå klar om tio år, och sedan kan Bromma täcka Stockholms behov av nya bostäder och verksamhetslokaler de närmaste 20 åren. Exploateringstrycket på övriga områden minskar därmed radikalt, vilket utan tvekan är goda nyheter för många som helst ser att det byggs "någon annanstans". Samtidigt är Brommafältet den bästa chansen för Stockholm att åstadkomma en större sammanhängande yta riktig stad inom kommunens gränser. Det är inte ofta som YIMBY- och NIMBY-ståndpunkter sammanfaller så väl.


Uppdatering 130316: ”Uppgradering av Bromma hot mot bostadsbyggandet (DN)”

13 kommentarer:

  1. Det fanns ett beslut på Tullinge till och med!? Kan det ha varit Botkyrka kommun som för liv och pina inte ville ha någon flygplats där och byggde för att sätta stopp för planerna?

    SvaraRadera
  2. Det finns en inofficiell historieskrivning som lägger skulden på Göran Persson personligen, men jag vet inte om man törs fästa någon tilltro till den.

    SvaraRadera
  3. När jag läser din blogg, så måste jag säga att jag imponeras av din utförliga beskrivning av saker. Det kan finnas invändningar på att bullerkartan kanske inte riktigt stämmer överens, samt kanske ev kostnader osv, men dessa invändningar kommer man ju att ha även mot stora utredningsbolag.

    Det är så att man undrar om du inte jobbar åt något utav dessa. Dock vill jag säga att du måste nog även få in några "tänk på barnen"-argument utan att det blir oseriöst. Folk som är känslomässigt lagda har svårt att ta till sig totalsågningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barn gillar att titta på flygplan som startar och landar. Voilà! :)

      Bullerkartan är bara inkopierad från en bullerutredning om Bromma (samma skala) och tar inte hänsyn till att ljudet beter sig något annorlunda över vatten. Men det var det bästa jag kunde hitta.

      Jag jobbar inte med sånt här annat än som hobby. Inte för att jag skulle tacka nej om någon erbjöd mig ett fett jobb. Men då får jag antagligen lägga ner bloggen av jävsskäl.

      Radera
    2. ok. jag misstänkte nästan det.

      Förresten så fick jag höra en berättelse om när Vaxholmsregementet skulle göra en övning tillsammans med sjöräddningen i stora värtan. Bara tanken på lågt flygande plan där fick dom boende att gråta som bäbisar med kolik. Nimby i sin sannaste form. Vill gärna ha frivilliga och samhällets tjänster, bara man slipper se och betala för det.

      Radera
  4. Planen ser fin och vettig ut, men jag antar att Täby, Vaxholm, Danderyd och Vaxholm alla skulle be behöva samarbeta fullt ut med planen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är väl utopiskt. Man måste nog förlägga den 60 meter under markytan om den ska ha chans att bli byggd.

      Radera
  5. Flygkapacitetsutredningen fick 1997 i uppdrag att utreda flygplatsfrågan i samarbete med Regionplane- och trafikkontoret. I regeringens tilläggsdirektiv uteslöts Tullinge/F18. Utredningen undersökte 14 tänkbara lägen och stannade för två alternativ, Hall på gränsen mellan Botkyrka och Södertälje och Almnäs i Södertälje. Under samrådstiden gjorde dåvarande statsminister Göran Persson ett ställningstagande. Han förordade i stället Skavsta i Nyköping, som inte utgjorde något alternativ. Det gjorde han efter ett tal på Solbacka konferens utanför Stjärnhov i Gnesta kommun den 6 april 2000. Talet handlade om Östersjöregionen, inte om flygplatsfrågor. Men vid den efterkommande improviserade presskonferensen sa han på en fråga från en journalist: "Jo, Skavsta är definitivt ett realistiskt alternativ. Tullinge är oerhört kontroversiellt och inget vi ska ge oss in i." Statsministerns uttalande väckte uppseende, bl a för att han föregrep remissbehandlingen av utredningen, och därför att han avvisade Tullinge, som ju redan var avfört av regeringen ett år tidigare. Han var uppenbart inte påläst i frågan. I den efterföljande debatten i pressen gick Stefan Edman, Perssons dåvarande rådgivare i miljöfrågor, in och försvarade Persson. Han trodde inte att det behövdes någon ny flygplats. Därefter kan man säga att luften gick ur utredningen och både Hall och Almnäs föll som förslag, trots att de tidigare hade accepterats av de inblandade kommunerna. Utan Perssons och Edmans inhopp är det mycket möjligt att vi idag hade haft en flygplats i Hall, att Bromma varit nedlagt och att planeringen av stadsbebyggelse pågick för fullt där. Så det är främst deras fel att hela flygplatsfrågan har gått i stå och att vi inte har tillgång till ett utmärkt område för stadsbebyggelse strax utanför innerstaden!
    Källa: Johnson-Malmsten: Stockholm - region i tillväxt, 2004. Flygplatsfrågan avhandlas på drygt 30 sidor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Göran för din guldgruva av information! Intressant att Brommaavtalet mellan staten och staden villkorades med att Gärdet uppläts som friluftsområde, och än intressantare att det avtalet tidsbegränsades till 1996. Kanske därför det blev så bråttom att få igenom Nationalstadsparken året innan? Att det var just närheten till militärflygfältet Tullinge som indirekt orsakade beslutet att skippa tankarna på en storflygplats i Jordbro och istället lägga den dubbelt så långt från staden var också nytt för mig.

      Radera
    2. Vad var skälet till att man uteslöt Tullinge? Om du har tid att ge ett kort svar så jag inte behöver ge mig ut och jaga boken...

      Radera
    3. Mycket kort: Lokala NIMBYs som fick politikerna på sin sida. Spiken i kistan för tanken på en flygplats på Södertörn blev ett oförsiktigt uttalande av Göran Persson.

      Boken (mycket läsvärd, med inblickar från insidan av RUFS-processen) finns tillgänglig online här: http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/publ/2003/2003_ovrigt_Stockholm_region_i_tillvaxt.pdf

      Radera
    4. Helt rätt. Ursprungligen, dvs på 1970-talet, handlade Tullingealternativet om en helt ny flygplats öster om sjön Getaren, lite söder om F18, eftersom man ansåg att topografin inte var bra där (vid F18). 1983 kom man dock fram till att det skulle gå att anlägga en stor flygplats vid Tullinge/F18 och detta blev huvudalternativet. I mitten av 1980-talet verkade det luta åt en ny flygplats där. Botkyrka kommun var med på den tanken. Men i valet 1988 ställde Nimbygruppen AMF (Aktionsgruppen mot flyg på F18) upp i kommunalvalet och fick 13 procent av rösterna och en massa mandat i fullmäktige. Sossarna förlorade mest stöd, medan centern, vpk och miljöpartiet också gick fram. Det ledde 1989 till att kommunen nu var emot flygplatsen. I samrådet inför Regionplan 1991 drev Regionplanekontoret ändå att Bromma skulle läggas ned och ersättas av Tullinge/F18. Men de politiska motsättningarna ledde till att Regionplan 1991 varken redovisade Bromma eller Tullinge som flygplatser, vilket knappast varit meningen. Efter valet 1991 blev det borgerlig majoritet i Stockholm och 1994 förlängdes avtalet för Bromma på 15 år. Så här oklar var situationen innan flygkapacitetsutredningen inleddes några år senare med höga ambitioner, som jag berättat om ovan. Att Göran Persson sa som han gjorde berodde nog på att han kom ihåg hur kontroversiell flygplatsfrågan var i den traditionellt socialdemokratiska kommunen Botkyrka.
      Haveriet i flygplatsfrågan har ju lett till att man bygger bostäder på F18 långt bort från all kollektivtrafik värd namnet medan man behåller Bromma som mycket bra skulle kunna förses med tät bebyggelse och högklassig kollektivtrafik. Tyvärr blev det ett närmast totalt misslyckande anser jag.

      Radera
  6. Läget skulle alltså redan nu kunna ha varit att Tullinge var den andra-flygplats som gällde för StorStockholm istället för Bromma. Den skulle dessutom agera i den roll Skavsta har. Pendeltåg skulle gå från ArlandaC till Tullinge (eller Tumba - alltså istället för till Älvsjö som nu). Möjligen skulle även Arlandabanan vara på väg att få en södra pendeng ut till Tullinge Flygplats (spåren går NÄRA där) som skulle komma till sin fulla rätt när Citybanan blitt klar och ArlandaExpress skulle komma att gå Arlanda-Centralen-TullingFlygplats. Med tiden skulle nog även TvärbanaSyd få en sträckning ut dit.
    Tullinge hade varit ett riktigt bra alternativ. Plus att det kunde vara ett välbehövligt stadsbygande på gång mellan Brommaplan och Sumpan.
    Gah! man blir ju frustrerad och cynisk ju mer man lär sig om de kortsiktiga och dumdristiga beslut som tagits.

    SvaraRadera